Mycket. i livet. Paljon elämässä?

Hej! Var till Finland förra veckan med Julia, var himla kivoger att få träffa finfina syster och andra superhärliga människor! Bloggar mer om det nån gång då jag inte ligger tre veckor efter med studierna och när mammas gamla lägenhet är helt tom. 
 
Men vintern är här, rätt så underligt, men himla fint! Älskar snön och den ljusgråtäckta himlen, hatar däremot att det blir så attans halt (lyckas oftast ramla minst en gång per år..) Alma blev så snöig att hon skakade av sig redan efter ett par minuter. 
 
 
Suomeksi: 
Olin Suomessa viimen viikonna Julian kanssa. Oli niin mukava ja kiva! Olen nyt taas kotona, on aika paljon muuta tekemisiä, yliopistossa ja äidin vanha kotissa, mutta kyllä voi kerto teille myöhemmin mitä me teki Espoossa ja Helsingissä. 

On ihana kun täällä sataa lunta! Tuli tosi iloinen, Alma myös! 
 
Moikka! 

Päivät 28, 29 ja 30

Dag 28 – Det här saknar jag
Jag saknar fina människor som bor långt bort eller som jag bara inte tar mig tid till att träffa. 
Annars saknar jag Finland, men där är jag nu när det här dyker upp på bloggen. Det är inte alltför långt bort. 

Dag 29 – Mina ambitioner
Jag vill ta körkortet och det ska jag börja med snart, snart, snart.
Jag vill kunna prata mycket bättre finska och även skriva bättre, öva, öva, öva. 
Sen vill jag sticka färdigt mina benvärmare som jag började med för två år sedan.. Ja, ni ser. 
Sen vill man hundra andra saker samtidigt, men man får ta lite i taget. 

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Så, hur ska jag knyta ihop den här säcken? Nå, jag tar ett ögonblick som sker i detta nu. Jag sitter här i vår soffa och ska helt enkelt ta mig ut på en promenad, det ser nämligen ut att snöa igen. Naturen är vacker. 
 
Kram på er! 
/Ida

Fem September. Viisi Syyskuu.

Och här har ni de sista bilderna från september, vilket är datumen 24 - 30 och då dagarna 267 - 273. Glömde visst ta nån bild den 25:e (eller så ligger det nån på min mobil). 


Plockade trattkantareller med mamma. 
 


Havregrynsgröt med banan och kokos. 



Min kamera är rätt så sämst när det gäller det här med fokus å därmed närbilder, men IBLAND. Nöjd.com. 



Knäckebrö (-d), kokosolja, avokado och ekologiska coctailtomater. Kärlek på det. 



Hade en del pysselmaterial att ta vara på och sortera. 



Blev ju bland annat såhär bra till slut! 


Päivä 27 - Min favoritplats

Har inte gillat alla punkter på den här listan, men de här sista punkterna tycker jag är fina. Just 27 får ett eget inlägg. 
 
Dag 27 – Min favoritplats 

Åhå. Svårt. Jag har nog många favoritplatser. Men vi kan ta fyra av dem.
 
Näsåker, under Urkult. 
För att det är det mysigaste på året. 
2010 del 1 ,2010 del 2, 2010 del 3, 2011 del 1, 2011 del 2, 2012
 
 
Några smultronställen i Helsingfors



Norrland
Hemma kommer alltid att vara hemma och det är norrland som får stå för det.

 

Vid havet
Jag må vara rädd för djupa vatten, men att vara vid havet är bland det bästa jag vet. Spelar ingen roll vid vilken strand eller hamn, inte heller i vilket land. Det är mäktigt. Sanden, vattnet, stenarna, vågorna, vinden, snäckorna, musslorna, de slipade glasbitarna, pinnarna att skriva meddelanden med. Åh. 
 

Fyra September. Neljä Syyskuu.

Fjärde delen med mysiga höstbilder. När det här dyker upp är jag påväg till Fina landet, hoppas ni finner lite glädje i dessa bildinlägg som dyker upp, tills jag kommit tillbaka till Sverige igen. Dessa bilder är från datumen 20 - 23 september och är alltså dagarna 263 - 266.


Hittade lavendel. Är nog en av mina små drömmar att få odla egen, åh. Doften. 



Röttorangegultgrönt.blått.



Ordnade barnkalas med sis till lillebror. 



Här är mina fina kryddburkar. Använder just dessa mest till linfrögelé, vilket jag inte gjort på ett tag. Men annars brukar jag bara öppna och lukta på innehållet, mums. Glas är det bästa förresten. Ska skaffa en sådan dryckesflaska som är i glas som jag kan ta med mig överallt, vore fantastiskt.


 

Päivät 24, 25 ja 26

Nu klumpar jag ihop de här resterande dagarna i två inlägg. 

Dag 24 - Det här får mig att gråta

Något som får mig att gråta är sorgliga filmer. Den första filmen jag grät till var nog denna (har inte sett den sen dess och minns inget annat förutom en scen) och självklart är Titanic grinarklassikern, har bara sett den två gånger. Tror jag gråtit till Brokeback mountain, One Day och kanske även Mr. Nobody också. De är bra. 

Annars gråter jag när jag känner mig usel, förvirrad och otillräcklig. Tårar har jag hört är ett av människans sätt att be om hjälp. Tycker det stämmer in rätt bra.  
 
Jag gråter då och då när jag är glad också förstås. 
 
Dag 25 – En första 

Första bilden jag tog för i år var denna: 
 
 

Dag 26 – Mina rädslor 
 
Jag är rädd för att bli allvarligt sjuk. Var rädd för att få tinnitus, men det antar jag att jag har nu, så jag är bara glad att den inte är värre vad den skulle kunna vara. Låt. era. öron. vila. Det är viktigt. Och ha alltid öronproppar under höga ljudförhållanden, rent ut sagt idiotiskt att vara utan. 
 
Annars är jag rädd för att förlora människor i mitt liv. Men det har jag lärt mig att leva med också under årens lopp. Man klarar sig. Är nog rädd för att simma i djupa vatten och ibland för att flyga. 

 

Päivä 23 – Det här får mig att må bättre

Den här listan har jag inte gjort klar, trots att jag började för säkert över två år sedan med den. Nåja, den ska slutföras. Så, vad får mig att må bättre? 
 
Jo, att ta hand om mig själv.
Att göra som jag själv känner.
Följa magkänslan.
Vara med fina vänner.
Lyssna på attans bra musik. 
Dansa. 
Sjunga.
Kramas. 
Se nya platser. 
Inte nojja mig så mycket. 
Inte följa vad andra tänker rätt och slätt. 
Ta vara på det som är bra och fint i livet. 
Tänka positivt och gråta och vara negativ då och då. Lite peppar, lite salt. 
 

Tre September - Kolme Syyskuu

Hösten fortsätter vi med. Datumen 13 - 19 september och därmed dagarna 256 - 262. Missade förresten den 16:e september, underligt sånt där, hur man lyckas glömma att ta en ynka bild per dag, nåja! 


Gick runt Hörnsjön med Sandra. 



Blev svartvitt denna dag också. 



Tjusig flugsvamp. 



Tapetsera å limma tyg på lådor till köket. 



Alma tycker om att gå in i garderoben. 



Här har ni en fin å gla Sven! 

 
 
 

Den första snön.

Idag kom den första snön, dock är den redan borta. Men känslan. Längtar efter kalla händer runt varma koppar, frusna fötter i två par tjocksockar, vintersolen, frostbitna kinder och ögonfransar, att få åka skidor och skridskor. 
 
Suomeksi: 
Tänään, ensi lunta sattoi, mutta se on jo poissa. 
 
 
 
 

Två September - Kaksi Syyskuu

Del nummer två. Datumen: 7 - 12 september, därmed dagarna 250 - 255. 

Har sett regnbågar så många gånger i år. Här är en av dem. 



Huset ovanför lägenheten vi bor i kommer nog rasa när som helst. 



Var till Näsåker en sväng. 



Hade tvättat håret. 



Var ute med Alma och såg en ensam blomma. 



Var vid hamnen. Som vanligt då. 

 

Ett September - Yksi Syyskuu

Här är första septemberinlägget. Gäller dagarna 244 - 249 och är alltså datumen 1 - 6 september. 

For på 90-talsfest i Umeå för att fira Anna som fyllde 20. Innan det hade jag bakat en helt vegansk kladdkaka att ta med och bjuda på. Mina skills för att göra ickeflytande glasyr kan vi ta nån annan gång. 



Promenerade vid hamnen. 



Muminmyste



Åt frukost och pluggade. 



Tycker om kvällar då himlen är fin. Som den här gången till exempel. 



Gick runt Hörnsjön med Sandra.

 
 

10lokakuuta12 - och där kom hösten

Hm, undra vad som hände med bloggpeppen? Det här med distansplugg är lite att ge och ta hela tiden och jag har för det mesta ingen tid att blogga om jag nu ska träffa vänner och så vidare. Är ensam alltför mycket redan när jag glor igenom allmän musiklära på nätet och likaså med finska grammatiken.
   Jag har fastnat i vadskajagjobbameddåbubblan och är lite allmänt less över det. Men, ännu är man ung och det finns tid för sådana bestämmelser eller andra påhitt längre fram i livet. Sen är det förkylningen, men det orkar jag inte ens klaga över, alla andra är ungefär lika sjuka och så finns det betydligt värre saker. 
   
Om en vecka åker jag till Finland och det känns så sjukt kul! Ska bli skönt att få komma hem och komma bort. Helvete vad allt står still här, på riktigt. Jag kommer på mig själv när jag funderar över om jag verkligen varit borta ett år. Nåja, norrland i mitt hjärta oavsett. 

Nu har jag ju missat att visa er hela september av enbildvarjedag-projektet, så det dyker upp inom kort. 
 
Suomeksi:
No, en minä tiedä miksi minä en kirjoitta täällä niin usein. Ehkä se on se ylioppilassjuttut netissä, jos minä en haluu olla yksin koko aika, kyllä minä sitten täytyy olla kavereiden ja perhen kanssa, ei vaan istuu täällä tietokonen vieressä.. Minä en oikesti tiedä mitä minä halun tekee (vain olla jossain töissä.. mutta missä? ja mitä minä sitten voi tekee?), mutta no joo, olen vielä nuori, ja koko elämän on vielä tulossa (mutta en minä haluu vain odotta, mieti, aika menee ja sitten minä voi olla 60-vuotias vanha täti kissojen kaa.. vai ei :)). Kaikki on flunssassa, minäkin on. 

Yksi viikko ja sitten minä lähden taas Suomeen, voi olla ihana menee kotin ja mennä pois täälttä. 
Sitten minä voi näytää syyskuu-kuvat teille! Ihan just, odotta vaan :) 
 
Moikka! 
//Ida

Päivä22 – Det här upprör mig

Något som gör mig grymt upprörd är blindheten i dagens samhälle. Hur vi kan hälla över oss ton av schampo, dränka våra händer i diskvatten, bensinoljehandkräm, lotion med syntetiska doftämnen bland annat och ändå tro att om vi skänker 25 kronor per år så kommer vår miljö hållas ren och att vi förblir friska trots användningen av kemikalier och blandningen av dessa. 
   Blindheten börjar i okunskap, läs INCI:n på dina förpackningar och ta reda på vad dessa är och kanske ännu intressantare, se hur många likadana ämnen finns i ditt garage.. Och även, hur många innehållsförteckningar börjar inte med Aqua? Du köper ungefär 70% vatten. Och hur många innehållsförteckningar innehåller inte mineral oil, paraffinum liquidum osv, du köper råolja som hettats upp över 300 grader, vilket är mer än bensinen man tankar bilen med.. MEN JUST DET, det är ju från samma skit.
    Sen, hur många produkter innehåller inte samma saker? Hur många lovar bättre och bättre resultat när de samtidigt innehåller samma saker som de förra, som inte hjälpte? De. tjänar. pengar. på. din. okunskap. och de ger fan i över hur det påverkar din kropp. 
      Vi är blinda. Vi litar fullt ut på att våra myndigheter osvosv har kollat igenom detta, att de vet hur ämnen fungerar, jo till viss del vet de det var för sig, men hur blir det när ämnen blandas ihop? 
       Jag tvättar mitt hår med enbart vatten. Mitt atopiska eksem (som beror på den förbannade tvätt och renhetshysterin i vår del av världen) tampas jag med genom att smörja in med ekologiskt sheasmör och nattljusolja, saltvattenbaddar det och tar hand om mig själv genom att; sova tillräckligt, inte stressa, äta bra och göra saker som får mig att må bra. 
   Jag är övertygad om att vi människor mycket väl kan dö av allt kemikalieanvändande.
Så, läs på om no-poo och se hur du kan få må bättre utan kemikalier: nopoo.se, lockig.se 
Börja med Balsammetoden! 
 
Nästa punkt i blindheten som även kemikalieanvändandet är en del av; konsumtion. Konsumtion, konsumtion och konsumtion. De där kläderna vi köper en, två, tre gånger i månaden har färgats med gifter, bomullen har odlats av människor utan skyddsutrustning i fattigare delar av världen. De får en förbannad skitlön för att utsättas för cancerframkallande ämnen. Vi utnyttjar dem. Vi förstör deras miljö. För vaddå? För att vi ska må lite bättre i vardagen, vara lite extra fina, för att vårt utseende spelar roll. 
Köp Second hand istället, sy om eller sy egna kläder (av SHtyger förstås ;)), byt kläder med vänner, gå på klädbytardagar. Du sparar pengar och du slipper bära cancerframkallande ämnen på din kropp. Det finns absolut tillräckligt med material på jorden, problemet är att inte tillräckligt många tar vara på det. 

Samma sak med maten, alla bekämpningsmedel som finns där vill man inte ens veta hur de påverkar kroppen.. men mat måste man ju ha för att överleva, eller hur? Köp ekologiskt (som även det kan innehålla skit), köp av bekanta, eller odla någonting själv, alla kan lära sig. Få hjälp av dem som kan. 
 
Och media som håller upp de här idealen, åt helvete med det och se det här istället.
 
Blindheten, livet i våra bubblor, det gör mig helt förbannat ledsen och upprörd. 

RSS 2.0